det känns verkigen som att det är full rulle hela tiden. jag får tider att jobba varje vecka och nu det senaste fick vi för hela maj (brukade innan få schema vecka för vecka) men nu kan jag i alla fall planera och sådant innan jobb.  sedan är det ju skolan, 37 dagar kvar till studenten. igår laddade jag ner en nedräkningsapp vilket inte bättrar på stressen någonting speciellt.
Till sist så ska man orka vara med pojkvän, familj och vänner hela dygnet.
helst av allt vill jag få tag på en lägenhet tillsammans med min fina pojke så att vi kan ta vara på all den tid vi får tillsammans hela tiden. hade kunnat tänka mig att flytta hem till honom typ, dels för att det är min pojkvän som bor där och dels för att det är så enkelt att ta sig runt där han bor och jag slipper stressen med bussar. tyvärr känns det ju å som att jag sviker min egna familj osv.